Har haft två fantastiskt fina veckor i London, men nu är det förjävla skönt att vara hemma.

Vi fick varsin praktikplats på en Oxfam butik som låg precis i närheten. De säljer second-hand kläder och lite andra prylar så vi fick mest se till så det såg snyggt ut och fixa med galjar och grejer men också sortera alla donationer som kom in titt som tätt. Det som inte kunde säljas skickades till Afrika så det är lite välgörenhet också. Chefen var hur gullig som helst och även de andra som jobbade där. Fick veta efter ett par dagar att de flesta av våra workmates var där för samhällstjänst. hehe ok. En hade fotboja och var under husarrest och en annan hade suttit i fängelse två gånger. Störtsköna var dom! Och det var så kul att vi var så himla uppskattade, och vi gjorde tydligen ett väldigt bra jobb. Kommer nog sakna det stället lite och kommer definitivt sakna att bli kallad "darling, sweetheart, love" osv. 24/7. Borde införa sådan kultur i Sverige. 

 

Nu är jag ganska trött efter att ha rest hela dagen, har inte sovit många timmar heller. Klev upp klockan 6 och konkade resväskan mot tunnelbanan, kom ett par timmar tidigt till Heathrow så lite onödig väntan där kanske. Sedan anlände David och så fick jag sällskap på flyget mot Stockholm där jag sedan fick vänta 4 timmar på nästa flyg för resia-killen var för otrolig dålig på att planera in rätt där.

18:15 är jag på väg mot Östersund och har då en 2-åring bakom mig som skriker och sparkar i stolsryggen HELA jävla resan. Funderade på om jag skulle ta rollen som bitterfitta och typ "Men hej mamma kan du hålla koll på din unge kanske?!" 

Aja, kom precis lagomt hem till Solsidan och välkomnades med tårta. Nu ska jag packa upp väskan och sen sova. Cheers.