Har suttit med tårfyllda ögon de senaste två timmarna under tiden som fotbollsgalan sändes på tv4. Ibland förstår jag inte hur någonting kan ligga mig så varmt om hjärtat som sporten faktsikt gör. Undrar ifall jag har typ en stor boll som pumpar ut blodet i mina ådror, i nuläget känns det inte omöjligt. Blev så himla rörd av att se alla repriserna som visades, och då var jag inte ens med själv och upplevde det. eller jo via tv:n då men det är ju långt ifrån samma sak. Drömmen är att jag en vacker dag får stå där och ta emot min alldeles egna diamantboll.
Ska ut och test träna imorgon, det måste gå. Det måste fan gå. Hatar mina halsmandlar.