our greatest glory is not in never falling but in rising every time we fall



Gjorde som vanligt mina morgonrutiner och drog sedan till skolan, 08.15 engelsk bokrecension. Därefter följde håltimme då jag gjorde en usel insats på trivial pursuit, jag var sämst av alla och klarade svaret på inte mer än två frågor, barnfrågor. Okej, hejdå självförtroendet.
Sista timmen var drama och där blev jag ärrad för livet. Mörkrädd som jag redan är blev jag tvingad att vara med på en lek, zombiekull. I kolsvart mörker. Inte nog med det så var man tvungen att göra döds-ljud när man blev tagen och ramla ihop på golvet. Jag stog mestadels upptryckt mot hörnet och kramade väggen så hårt jag bara kunde, panikslagen för man såg verkligen ingenting och så fort jag inbillade mig en skugga i närheten slog jag ut med knytnäven i rent självförsvar, förlåt klasskompisar.
Sen har jag varit på spelarmöte på kansliet och det har disskuterats mål för 2012 samt träningsläger i Benidorm, södra Spanien. Det ska bli så otroligt underbart att jag vet inte vad jag ska ta mig till.
Jag har också sminkat och friserat min lillasyster som skulle på dansuppvisning. Jesus vilken fail jag drog, hon såg nästan inte klok ut, stackars lilla barn.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0